tisdag, mars 31, 2009

Nord stream ute på turné



Just nu befinner sig Nord Stream på en kampanjtripp runt om i Sverige för att få den svenska opinionen att mjukna något inför tanken på Gazproms ledning i Östersjön.

Till Oskarshamn kommer de den 2 april (Lilla torget), till Kalmar den 7 april (Stortorget), till Karlskrona den 15 april (Stortorget), till Karlshamn den 16 april (Stortorget), till Malmö, 17-18 april och till Visby vid Almedalen den 22 april.

"Besökare är välkomna att samtala med representanter från Nord Stream mellan 10-18", står det i pressmeddelandet.

Vi är nog ganska många ledarskribenter och politiska redaktörer som vid det här laget fått mail från Lars O Grönstedt, Nord Streams representant i Sverige. Claes Arvidsson, Svenska Dagbladet, till exempel, eftersom turén just passerat Stockholm och Arvidsson uttryckt skepsis mot hela projektet.

Jag hade själv en debattomgång med Grönstedt i februari. Det ska bli himla intressant att prata med de sakkunniga när de kommer till stan efter påsk. Jag ser fram emot det!

Uppdatering: Bilden här intill är några av de remisspärmar om gasledningen som Länsstyrelsen i Blekingen har fått ta emot. (Just nu ligger de i länsstyrelsens entré.) Vem ska på lokal nivå klara av att sätta sig in i och bedöma allt detta?

fredag, mars 27, 2009

Sanna ord från höger

Per Dahl, pol chefred på Barometern, kommenterar saker och ting på You Tube, i kanalen Heta ord från höger.

Här sägs - dessutom - några sanna ord om opinionsvindar i Ryssland.

måndag, mars 23, 2009

Latynina i Kalmar

Jag ser i dagens Svenska Dagbladet att Jan Blomgren har intervjuat Julia Latynina. Jag hörde henne prata när hon var i Kalmar i förra veckan, på medieseminariet arrangerat av HIK och Barometern-OT.

Återigen blev man påmind om hur stor skillnad det är på att vara journalist i Sverige, en bekväm tillvaro, och hur det är att vara kritisk i Ryssland. Det sistnämnda gör man med fara för egen säkerhet, vilket Julia Latynina själv intygade. Men på vilket vis detta hade drabbat henne ville hon inte utveckla. Förståeligt nog.

Hon hade givetvis mycket att säga om Putin, mindre om Medvedev, vilken hon nämnde närmast med en fnysning. Så det är uppenbart vem utav dem som fortfarande står som symbol för makten.

Putin har lyckats etablera en effektiv bild av sig själv menar Julia Latynina, både hemma och utomlands. Det har resulterat i en sorts innehållslös men smart katt- och råttalek.

I väst ses han som respekterad på hemmaplan för att han bygger en stark stat. I Ryssland vet man att hela staten är korrupt - men att han åtminstone är respekterad i väst. Imagebuilding, kallas sådant.

Hon hade inget till övers för medierna i Ryssland heller, liksom få andra oppositionella journalister. Hon menar, att snarare att titta på vad de skriver om, bör man granska vad de inte skriver om. Problem som inte diskuterar anses nämligen inte finnas. Istället ägnar man sig åt att diskutera låtsasproblem.

Låter bekant men synnerligen nedslående.

måndag, mars 16, 2009

Vetenskapsrådet, Del 1



Ja, fy tusan så sjuk man kan bli. Var på Vetenskapsrådets fantastiska seminarium i torsdags, men deckade sedan i helgen i en riktigt rejäl förkylning. Nåväl, här kommer Del 1:


På Piperska Muren är det bokstavligen talat fullt till sista plats. Det är till och med så att vi, som kommer lite senare, får hitta stolar och sätta oss på en plats bäst vi kan. För det är hundratals personer som kommit för att lyssna på Per-Arne Bodin,

Lennart Samuelson (bilden), Irina Sandomriskaja, Kristian Gerner, Gudrun Persson och Markku Kivinen.

Och alla är där – gräddan av den svenska kunskapspoolen när det kommer till Ryssland och före detta Sovjet. Det gör att publiken är lika kvalificerade som åhörarna, vilket i sin tur ger en intressant debatt i auditoriet. (Och jag håller tyst den mesta delen av tiden.)

Det är Vetenskapsrådet som står som värd för seminariet Är Ryssland sig likt. Det är en något omgjord variant på det klassiska temat Vart går Ryssland. Eller som temat var på Engelsbergsseminariet i somras, det avskräckande On Russia. Men temat Är Ryssland sig likt öppnar ändå för något mer fruktsamma diskussioner än bara det vanliga svartvita vän-fiende - perspektivet.

Men här är det sannerligen ingen risk att det blir svartvitt. I denna eminenta skara av vetenskapsmän och journalister huggs inget i sten.
En av de mer intressanta föreläsarna är Gudrun Persson som pratar om Varför Sovjet föll samman. Inte heller ett så dåligt tema, och hon avslutar i princip sin föreläsning med, att om någon hittar ett dokument i de ryska arkiven som ger ett slutgiltigt svar på denna fråga, skulle hon vara tacksam för om någon slog henne en telefonsignal.

Ett av hennes egna svar är i korthet: tristess. Tristessen i det själsliga livet. Omöjligheten att föra in innovationer i det planekonomiska systemet, vilket därmed skapar också en oundviklig stagnation i ekonomin. Till detta: tristessen att stå i kö, tristessen i ledarskiktet, tristessen vi vardagslivet. Och, menar hon, när sprickan mot omvärlden väl vidgades satte det otrolig press på systemet, vilket det inte klarade av.

Malcolm Dixelius inflikade då, ur publiken, att hon slagit huvudet på spiken i sin forskning. Han berättade, att när han var på Röda Torget, mindre än en timme efter att den sovjetiska flaggan halats och den ryska hissats, så möttes han bara av en enda sak: likgiltiga axelryckningar. Ju mer folk lärde känna om väst, desto mindre benägna blev de att omhulda sitt eget system.

Jag hörde själv häromkvällen en fantastisk dokumentär från BBC på min iPod om hur Beatles erövrade Sovjetunionen. Och det var knappast via skivor, och merchandise i vanlig mening utan via rullband som kopierades och kopierades i all oändlighet. Man tog vad man hade. Därför kunde man se bilder av bandet kopierade över benknotor – röntgenplåtar användes för bildkopiering.

Ja, det var i alla fall vad BBC påstod. Jag kan inte låta bli att tänka på detta då jag sitter i publiken och hör Persson tala om tristess. Jag tänker, att det är ganska talande för hur utsvultna människor måste ha varit både på kontakt med omvärlden och på något annat.

måndag, mars 09, 2009

Snödroppar under snötäcket?

Jag var på Kulturen i Lund ett antal gånger när jag var liten, och där i den medeltida avdelningen fanns ett fascinerande hjul, som oavbrutet snurrade runt, runt.

På detta hjul satt fyra kungar, utskurna i trä. Men de var konstruerade så fiffigt, att när de hade passerat sin höjdpunkt trillade kronan symboliskt av. Det hjulet illustrerade på ett utmärkt sätt Maktens uppgång och fall.

Frågan är nu om kronan håller på att falla av Putins huvud. De som vet menar att det har skett en maktförskjutning till fördel för Medvedev. Det vore inte så konstigt, med tanke på den finansiella krisen, och med tanke på att Putin av befolkningen kan betraktas som mer skyldig till Rysslands situation.

Jan Blomgren har skrivit om detta i dagens Svenska. Medvedev vill nu stuva om i regeringen. Om och på vilket vis detta sker kan bli intressant att följa.

Den andre personen som anar förändringar i rätt riktning i Ryssland är Arkadij Vaksberg i Understreckaren.

Är det så att man kan skymta snödroppar under det Putinska snötäcket?

Läs även detta, om Medvedevs nya giv, som jag skrev i somras!

Rysslandsseminarium på torsdag

Jag ser fram emot att få åka på seminarium på torsdag. Här är programmet. Vetenskapsrådet står bakom. Självklart blir det väl en och annan bloggpost av det hela.

”Föreställningen om Rysslands historia som ett kretslopp är en myt,
hävdar en forskare. Ryssland har betraktats som något som med
inspiration från omvärlden ska bli något annat, menar en annan.
Välfärdens svåra förverkligande, hur tristessen fick Sovjetunionen på
fall och hur 1900-talshistorien omvärderas idag är andra teman på
seminariet. Slutligen behandlas den samtida ryska litteraturens
dilemma: att stå fri från moraliska och politiska frågor men ändå
upprätthålla sin traditionella roll av moralisk auktoritet.

Motsatsparet kontinuitet - diskontinuitet har under decennier varit
centralt i analyser av Rysslands utveckling. Även idag är det många
som återknyter till historien på detta sätt då de beskriver hur ett
nytt ryskt samhälle och en ny nationell identitet håller på att ta form.

Men kan inte detta sätt att diskutera snarare konservera och förenkla
vår förståelse av vad som händer i Ryssland idag? Kom och lyssna till
och delta i diskussioner med framstående forskare inom området!

Välkommen torsdagen den 12 mars 2009, kl 10.00-16.00
LOKAL: Piperska Muren, Scheelegatan 14, Stockholm

Anmäl dig senast den 2 mars via länken forskningvistodjer/seminariedokumentation/
humanioraochsamhallsvetenskap/anmalantillkvartalsseminarium.
4.6540af481158eba66b88000425.html7949d9e3880000>


PROGRAM

09.30 Kaffe

10.00 Inledning med Arne Jarrick, professor i historia, Stockholms
universitet och huvudsekreterare vid Vetenskapsrådets ämnesråd för
humaniora och samhällsvetenskap.

10.15 Rysslands historiska drama: kontinuerlig diskontinuitet med
Kristian Gerner, professor i historia, Lunds universitet. Såväl
landets härskare som utomstående aktörer har betraktat Ryssland som
ett projekt, något som med inspiration från omvärlden ska bli något
annat. När Ryssland skulle bli en sjömakt utformades S:t Petersburg
efter Amsterdams mönster. När Ryssland skulle bli en militärstat stod
den karolinska förvaltningen modell. Att genomföra en grundläggande
samhällsomvandling samtidigt som man närmar sig Europa är ett
kontinuerligt drag i Rysslands diskontinuerliga historia, menar
Kristian Gerner och ställer frågan om den ekonomiska världskrisen
kommer att framtvinga ännu ett moderniseringsprojekt och förmå landet
att fullfölja den öppning mot omvärlden som ägde rum under Gorbatjov
och Jeltsin.

11.00 Därför upplöstes Sovjetunionen. Gudrun Persson, Ph.D., Slaviska
institutionen, Stockholms universitet. Sovjetunionen var ett imperium
som visade sig vara oförmöget till förändring. En av de viktigaste,
men underskattade, orsakerna till unionens fall är tristessens
påverkan ˆ hopplösheten, de ungas perspektivlösa framtid, den
offentliga lögnen, sovjetledningens handfallenhet. Glappet mellan den
proklamerade verkligheten och hur det faktiskt var blev för stort och
till sist föreföll även den högsta ledningen uttråkad och fången i
sin egen retorik. Det hävdar Gudrun Persson då hon sätter
Sovjetunionens upplösning i ett historiskt sammanhang och diskuterar
ryska reformperioders betydelse för framtiden.

11.45 Ryska historiker blickar tillbaka på sovjetepoken. Lennart
Samuelson
, docent Östekonomiska institutet, Handelshögskolan i
Stockholm. Sovjetunionens sammanbrott innebar en oerhörd utmaning för
landets yrkeshistoriker och historielärare. Det mesta om 1900-
talshistorien måste omvärderas och nytolkas, ofta utifrån
källmaterial som inte ens landets arkivarier känt till tidigare.
Uppbrottet från en partidirigerad och marxistisk framställning av
historien har gått fort. Många tabubelagda aspekter av sovjetepoken
har blivit föremål för omfattande forskningsprojekt. Jordbrukets
kollektivisering, 1930-talets terror samt Gulaglägrens framväxt är
tre områden där Lennart Samuelsson tydliggör denna utveckling bland
yrkeshistorikerna, vars verk radikalt skiljer sig från de
nystalinistiska eller populärhistoriska alster som oftast blivit
översatta till västliga språk.

12.30 Lunch

13.30 Mot ett tautologiskt Ryssland. Irina Sandomirskaja, professor
CBEES, Södertörns högskola. Är Putin sin tids Stalin medan Stalin var
sin tids Ivan den Förskräcklige? Nej, menar Irina Sandomirskaja,
föreställningen om Rysslands historia som ett kretslopp där samma
despotiska ledare, samma imperialism och samma våldsamma revolutioner
återuppstår i nya skepnader, är en myt. Hon visar på hur den mediala
bilden av Ryssland jämte det politiska trycket påverkat ryska
kulturstudier. De senaste tio åren har forskningen börjat domineras
alltmer av samhällsvetare och statsvetare med teoribildning baserad
på modeller istället för slavister med deras utgångspunkt i språk och
litteratur. Men den destruktiva myten om Rysslands öde lever vidare.

14.15 Den svåra vägen till välfärd. Markku Kivinen, professor,
Aleksanteri Institute, Helsingfors universitet. Att utveckla
förutsättningarna för välfärdstatens institutioner är en stor
utmaning för Ryssland i dag. Ett av de största problemen är att de
samhälleliga intressena inte är organiserade. Detta lämnar stort
spelrum för professionella organisationer och eliter. Vilka
möjligheter och hinder samhällsstrukturen och de politiska
institutionerna utgör för välfärdens förverkligande i Ryssland är
centrala frågor för Markku Kivinen då han diskuterar välfärdstatens
utveckling i Ryssland.

15.00 Kaffe

15.15 Ivan den förskräcklige går igen i rysk litteratur. Per-Arne
Bodin
, professor i slaviska språk, Stockholms universitet. Dagens
ryska skönlitteratur står inför ett dilemma. Å ena sidan kravet på
att litteraturen ska stå fri från moraliska och politiska frågor. Å
andra sidan kravet att upprätthålla den traditionella roll av
moralisk auktoritet som kanske är nog så viktig när de totalitära
dragen i politiken åter förstärkts. Per-Arne Bodin låter tre
författare illustrera detta dilemma: Tatjana Tolstaja, Vladimir
Sorokin och Dmitrij Prigov. Tankar kring rysk kultur som en spegel av
ett auktoritärt samhälle är centrala hos dem alla tre. Det är också
Ivan den förskräcklige och en fullständig misstro parad med en
bergfast tilltro till språkets, litteraturens och kulturens förmåga.

16.00 Seminariet avslutas”

fredag, mars 06, 2009

EU och euron inför tuffa utmaningar

Här, en analys om vilka utmaningar som EU och euron står inför. I magasinet Harvard Law Record. Mycket läsvärd, om än oroande.
Who will be the next Iceland? - Opinion

onsdag, mars 04, 2009

Dialog är goda nyheter

I dag har jag i Blekinge Läns Tidning kommenterat konversationen brevledes mellan Dimitrij Medvedev och Barack Obama. Administrationerna i både USA och Ryssland förefaller intresserade av att trycka på "återställningsknappen" för att citera Joe Biden. Det är bra nyheter.

Mer om Ryssland från BLT
Dagens Nyheter
Svenska Dagbladet

tisdag, mars 03, 2009

Pissar balterna på den ryska historien?

Den här kommentaren har jag fått av signaturen Rysslandsvyer, den är ursprungligen publicerad under detta inlägg. Jag tycker den är värd att lyftas upp.

Norges lagförslag om att kriminalisera medborgares sexköp utomlands är väl nästan analogt, men backas upp öppet av många fler än en minister.

Sen vet jag inte om jag tycker uttalandet var skarpt. När estniska myndigheter, med allt mer populistiska regeringspartier i sptesen, flyttade monumentet från 2a VK var det uttryckligen för att provocera.

26 miljoner sovjetmedborgare dog under det tyska angreppet 1941-45. Krigsfångar, judar, motståndsgrupper och partimedlemmar sköts på plats av särskilda SS-förband. Du har aldrig funderat på om det kanske är okänsligt att öppet pissa på minnet av detta?


Svar: Nej, det är inte alls analogt med vartannat. Den norska sexköpslagen handlar om norska medborgare utomlands. (Att köpa sex utomlands är för övrigt förbjudet även för svenska medborgare.)

Men detta handlar om hur den ryska regeringen resonerar kring - det är ju inget reellt förslag ännu - att markera mot andra länder och dess medborgare för att dessa hanterar sin historia bäst de vill/kan/har förmåga.

En ganska stor skillnad, inte sant. Balterna är ju trots allt självständiga stater.

måndag, mars 02, 2009

Nord Stream och vad som egentligen sägs

Härom veckan var det lite ståhej här i Karlskrona. Då visade det sig nämligen, att Nord Stream - eller rättare, ett bolag i dess tjänst - har tecknat ett avtal med Karlskrona hamn för att få förvara rör där när gasledningen i Östersjön ska läggas ned. Kommunen får 30 miljoner oavsett om ledningen blir av eller inte.

Detta ska ses i ljuset av den dokumentär som Kalla Fakta- redaktionen sände i samband med detta.

Jag skrev då kritiskt om gasledningen i BLT och fick svar från Lars O Grönstedt, senior rådgivare till Nord Stream.

Han menade att Karlskrona ju vinner ju på affären. Varvid jag påpekade, att den kortsiktiga vinsten för kommunen knappast är det viktiga i detta fall.

Jag kan rekommendera alla som är intresserade av detta ämne att läsa följande dokument från FOI, publicerat i februari 2008: Security Implications of the Nord Stream Project.

Det är knappt 20 sidor, men matnyttig läsning.
Fler dokument om det hela finns i denna artikel.
Här finns mer om Ryssland, Vitryssland Ukraina i BLT.