"Vi styrs inte alls av KGB längre"

Jag måste säga, att Niklas Ekdal tar i så byxorna spricker när han skriver på Newsmill om mellanakten i Eurovisionen i veckan. Ja, visst kan man ha synpunkter på sceneriet. Röda Arméns manskör, den beramade uppblåsbara stridsvagnen etcetera.

Men discofascism? Trilla av stolen? Jämförelser med OS i Berlin 1936 och OS i Moskva 1980...? Nje...

Jag har funderat lite över detta i veckan. Tingeling i den svenska festivalen blev ju kontroversiellt, jag skrev bland annat själv om det i BLT. Jag gillade inte Tingeling, av flera anledningar.

Det är känsligt att driva med bilder av andra länder, speciellt om man inte har särskilt nära relationer. Vi kan ju driva med norrbaggarna, finnarna och danskarna ganska friskt. Men Ryssland? Mer tveksamt. Det är faktiskt som andra mellanmänskliga relationer. Syskon eller goda vänner emellan kan tonen vara rå men hjärtlig, medan mer avlägsna bekantskaper bör behandlas annorlunda.

Blombuketten ursäkten som SVT skickade och sedan ville ta tillbaka tyder bara på att det hela var uselt genomtänkt.

En annan av reaktionerna efter veckans semifinal har varit: men varför framställer sig ryssarna själva parodiskt, medan vi inte får framställa dem parodiskt?

Är inte det ganska givet? Det är en sak att driva med sig själv, en helt annan om andra gör det.

Och faktum är, att även om det var kosacker, manskör och folkdans på scenen i tisdags, så hade ryssarna ganska givet uteslutit både horor och mafiosos ur sitt sceneri. Jag tror inte att svenskar heller skulle tycka det var så kul att sammanknippas med porr och porrstjärnor (Swedish films, eller vad det nu kallas i USA).

Så till tiotusenkronorsfrågan: var det en egenparodi eller var det discofascism som Niklas Ekdal skriver? Ja, jag vet inte, men jag har svårt att se något hotfullt i uppblåsbara och bubbelgumsfärgade stridsplan. Det är knappast det vanligaste man kan se på en schlagerscen, det medhålles, men jag har svårt att se att Kreml tror att man kan skräma skiten ur världen med de medlen.

Gårdagens Eurovision var superproffsigt producerat.

Men det mest intressanta av allt var faktiskt den ”flygande reportern” för ryska Kanal 1, som var ute på stan i de korta pauser som i andra länder utgjordes av vanliga reklaminslag. Och som i en sketch ville tala om att fördomarna mot Ryssland inte alls stämmer:

Nej vi har inga björnar på våra gator (varvid björnar passerar i bakgrunden). Nej vi har inte snö året runt (snö som börjar falla). Nej, vi styrs inte alls av KGB längre.

Ehm.

För en sekund balanserade inslaget på randen till det farliga. Och det var riktigt kul.

SvD
Uppdatering: Donaubloggen