Rysslandsseminarium på torsdag

Jag ser fram emot att få åka på seminarium på torsdag. Här är programmet. Vetenskapsrådet står bakom. Självklart blir det väl en och annan bloggpost av det hela.

”Föreställningen om Rysslands historia som ett kretslopp är en myt,
hävdar en forskare. Ryssland har betraktats som något som med
inspiration från omvärlden ska bli något annat, menar en annan.
Välfärdens svåra förverkligande, hur tristessen fick Sovjetunionen på
fall och hur 1900-talshistorien omvärderas idag är andra teman på
seminariet. Slutligen behandlas den samtida ryska litteraturens
dilemma: att stå fri från moraliska och politiska frågor men ändå
upprätthålla sin traditionella roll av moralisk auktoritet.

Motsatsparet kontinuitet - diskontinuitet har under decennier varit
centralt i analyser av Rysslands utveckling. Även idag är det många
som återknyter till historien på detta sätt då de beskriver hur ett
nytt ryskt samhälle och en ny nationell identitet håller på att ta form.

Men kan inte detta sätt att diskutera snarare konservera och förenkla
vår förståelse av vad som händer i Ryssland idag? Kom och lyssna till
och delta i diskussioner med framstående forskare inom området!

Välkommen torsdagen den 12 mars 2009, kl 10.00-16.00
LOKAL: Piperska Muren, Scheelegatan 14, Stockholm

Anmäl dig senast den 2 mars via länken forskningvistodjer/seminariedokumentation/
humanioraochsamhallsvetenskap/anmalantillkvartalsseminarium.
4.6540af481158eba66b88000425.html7949d9e3880000>


PROGRAM

09.30 Kaffe

10.00 Inledning med Arne Jarrick, professor i historia, Stockholms
universitet och huvudsekreterare vid Vetenskapsrådets ämnesråd för
humaniora och samhällsvetenskap.

10.15 Rysslands historiska drama: kontinuerlig diskontinuitet med
Kristian Gerner, professor i historia, Lunds universitet. Såväl
landets härskare som utomstående aktörer har betraktat Ryssland som
ett projekt, något som med inspiration från omvärlden ska bli något
annat. När Ryssland skulle bli en sjömakt utformades S:t Petersburg
efter Amsterdams mönster. När Ryssland skulle bli en militärstat stod
den karolinska förvaltningen modell. Att genomföra en grundläggande
samhällsomvandling samtidigt som man närmar sig Europa är ett
kontinuerligt drag i Rysslands diskontinuerliga historia, menar
Kristian Gerner och ställer frågan om den ekonomiska världskrisen
kommer att framtvinga ännu ett moderniseringsprojekt och förmå landet
att fullfölja den öppning mot omvärlden som ägde rum under Gorbatjov
och Jeltsin.

11.00 Därför upplöstes Sovjetunionen. Gudrun Persson, Ph.D., Slaviska
institutionen, Stockholms universitet. Sovjetunionen var ett imperium
som visade sig vara oförmöget till förändring. En av de viktigaste,
men underskattade, orsakerna till unionens fall är tristessens
påverkan ˆ hopplösheten, de ungas perspektivlösa framtid, den
offentliga lögnen, sovjetledningens handfallenhet. Glappet mellan den
proklamerade verkligheten och hur det faktiskt var blev för stort och
till sist föreföll även den högsta ledningen uttråkad och fången i
sin egen retorik. Det hävdar Gudrun Persson då hon sätter
Sovjetunionens upplösning i ett historiskt sammanhang och diskuterar
ryska reformperioders betydelse för framtiden.

11.45 Ryska historiker blickar tillbaka på sovjetepoken. Lennart
Samuelson, docent Östekonomiska institutet, Handelshögskolan i
Stockholm. Sovjetunionens sammanbrott innebar en oerhörd utmaning för
landets yrkeshistoriker och historielärare. Det mesta om 1900-
talshistorien måste omvärderas och nytolkas, ofta utifrån
källmaterial som inte ens landets arkivarier känt till tidigare.
Uppbrottet från en partidirigerad och marxistisk framställning av
historien har gått fort. Många tabubelagda aspekter av sovjetepoken
har blivit föremål för omfattande forskningsprojekt. Jordbrukets
kollektivisering, 1930-talets terror samt Gulaglägrens framväxt är
tre områden där Lennart Samuelsson tydliggör denna utveckling bland
yrkeshistorikerna, vars verk radikalt skiljer sig från de
nystalinistiska eller populärhistoriska alster som oftast blivit
översatta till västliga språk.

12.30 Lunch

13.30 Mot ett tautologiskt Ryssland. Irina Sandomirskaja, professor
CBEES, Södertörns högskola. Är Putin sin tids Stalin medan Stalin var
sin tids Ivan den Förskräcklige? Nej, menar Irina Sandomirskaja,
föreställningen om Rysslands historia som ett kretslopp där samma
despotiska ledare, samma imperialism och samma våldsamma revolutioner
återuppstår i nya skepnader, är en myt. Hon visar på hur den mediala
bilden av Ryssland jämte det politiska trycket påverkat ryska
kulturstudier. De senaste tio åren har forskningen börjat domineras
alltmer av samhällsvetare och statsvetare med teoribildning baserad
på modeller istället för slavister med deras utgångspunkt i språk och
litteratur. Men den destruktiva myten om Rysslands öde lever vidare.

14.15 Den svåra vägen till välfärd. Markku Kivinen, professor,
Aleksanteri Institute, Helsingfors universitet. Att utveckla
förutsättningarna för välfärdstatens institutioner är en stor
utmaning för Ryssland i dag. Ett av de största problemen är att de
samhälleliga intressena inte är organiserade. Detta lämnar stort
spelrum för professionella organisationer och eliter. Vilka
möjligheter och hinder samhällsstrukturen och de politiska
institutionerna utgör för välfärdens förverkligande i Ryssland är
centrala frågor för Markku Kivinen då han diskuterar välfärdstatens
utveckling i Ryssland.

15.00 Kaffe

15.15 Ivan den förskräcklige går igen i rysk litteratur. Per-Arne
Bodin, professor i slaviska språk, Stockholms universitet. Dagens
ryska skönlitteratur står inför ett dilemma. Å ena sidan kravet på
att litteraturen ska stå fri från moraliska och politiska frågor. Å
andra sidan kravet att upprätthålla den traditionella roll av
moralisk auktoritet som kanske är nog så viktig när de totalitära
dragen i politiken åter förstärkts. Per-Arne Bodin låter tre
författare illustrera detta dilemma: Tatjana Tolstaja, Vladimir
Sorokin och Dmitrij Prigov. Tankar kring rysk kultur som en spegel av
ett auktoritärt samhälle är centrala hos dem alla tre. Det är också
Ivan den förskräcklige och en fullständig misstro parad med en
bergfast tilltro till språkets, litteraturens och kulturens förmåga.

16.00 Seminariet avslutas”