Nej, Kreml definierar inte Ryssland!

Detta inlägg som jag fick i går är värt att diskutera lite närmare:

”Det är naturligtvis viktigt att skriva om Gulag i artiklar som handlar om... Gulag. Det är ett viktigt ämne.

Mitt ifrågastättande gällde omnämnandet av Gulag i artiklar som handlar om utvecklingen i dagens Ryssland. Vad har Gulag med det att göra? Man började trappa ned Gulag redan på 50-60-talen, och stängde det sista lägret för snart 30 år sedan. Att prata om Gulag i samband med analyser av dagens ryska politik är med andra ord måttligt relevant.

Över huvud taget, när jag letar bland inläggen i din blogg, så begriper jag inte varför du kallar dig "russofil". Varenda inlägg handlar ju om något negativt. Och åsikterna som läggs fram följer ju hela tiden Standardformulär 1A för hur rysskräcksindoktrinerade svenskar får lära sig att misstro och se ned på sitt östra grannland.

Om det inte finns NÅGOT du gillar med Ryssland så är det ju ganska missvisande att presentera sig som "russofil". (Tycker jag, iallafall, men jag har såklart inte "patent" på ordet.)”

Svar: Som sagt, GuLag och det som hände under Stalin har definitivt relevans för dagens ryska politik. Inte för att det händer nu, utan för att det har lämnat ett kollektivt minne för ryssarna att förhålla sig till. I princip varje rysk familj har någon i släkten som deporterats under Stalin - en tid som var fullt av krig, svält, oro och politiska utrensningar. Kan sådant gå obemärkt förbi i inställningen till saker och ting? Min uppfattning är att det är helt omöjligt.

Sen det här med att vara russofil. Har försökt förklara för flera personer som gjort samma anmärkning som du, att man måste skilja på den politik som bedrivs i Kreml och människorna i landet. Man måste kunna skilja på den intellektuella debatten kring utvecklingen, och det rent känslomässiga. Det vill säga: Jag tycker att Ryssland är ett fantastiskt och fascinerande land, som jag varit engagerad i sedan början av 90-talet. Men jag är djupt oroad för var politiken är på väg.

Min uppfattning är, att ”tycka om det ryska” inte går ut på att man måste acceptera den politik som förs. Kreml är inte lika med Ryssland. Det är ett ytligt sätt att se på saken. Det finns givetvis massor av andra saker som är fantastiska med Ryssland, men de stavas Vysotskij, Achmatova, Solzjenitsyn och Sjostakovitj, Sorokin och Kazinik snarare än Putin och Medvedev. Dessutom handlar det om alla människor man personligen har fått förmånen att träffa och lära känna på olika resor.

Och om du läser riktigt noga, så är jag starkt för idealen som det liberala partiet Jabloko för fram. Men det är klart att man kan tycka att det är ett ”icke-ryskt” inflytande i rysk politik. Men då gör man också antagandet att liberala värderingar med friheter etc. inte passar för alla.

För ett par år sedan träffade jag Stefan Hedlund på en sammankomst och ställde då frågan till honom: Tycker du överhuvudtaget om Ryssland? Det låter inte så när man läser vad du skriver. Och då svarade han: Det är klart, annars skulle jag inte hålla på och debattera på det viset jag gör.

Jag vill alls inte dra några liknelser mellan oss för övrigt, men det svaret innehåller definitivt sitt korn av riktighet.