Upprusta kärnkraften!

Oroväckande kritik mot Forsmarks kärnkraftverk? Ja, det är den onekligen. Men många drar fel slutsatser av det som hänt.

Att säkerhetsrutinerna sakta men säkert urholkats är bara ett tecken på att spetskompetensen och de heta arbetsmarknaderna dragit någon annanstans. Vem vill satsa en framtid på en arbetsplats som haft ett nedläggningshot över sig de senaste 25 åren? Och då sjunker ambitionerna också.

Detta innebär givetvis att det är bättre att satsa nytt än att lägga ned. Spetskompetensen måste återvända till denna del av vår tekniksektor! Vi måste upprusta svensk kärnkraft! Och det borde ha skett igår!

Liberaler stoppade i St.Petersburgs lokalval

De ryska liberalerna i partiet Jabloko får det allt svårare och svårare, för att inte säga omöjligare och omöjligare, att göra sig hörda i Ryssland.

Idag, måndag, läser jag på Radio Free Europe/Radio Libertys hemsida, att Jabloko inte kommer att få delta i de St. Petersburgska lokalvalen som ska hållas den 11 mars.

Valkommissionen har hittat på ett svepskäl, nämligen att över 10 procent av partiets kandidater är "ogiltiga". Vad det betyder eller en närmare precision förtäljer inte historien.

Jabloko ska överklaga, säger de. Men det är också det enda de kan göra. Den ryska statsapparaten lyder under sina egenhändigt uppdiktade lagar.

Jablokos ledare, Grigorij Javlinskij har all rätt att vara besviken på hur lamt EU och Bryssel förhåller sig till Kreml.

Kapuscinskis skildringar bedövande

Kjell-Albin Abrahamsson är på radio. Då lyssnar man alltid lite extra. Jag hör honom tala om någon som gått bort, och min första tanke är att Vaclav Havel har dött. Havel har tidigare varit sjuk i cancer i olika omgångar. Men så hör jag Kapuscinskis namn nämnas och hjärtat sjunker en aning.

Ryszard Kapuscinski har som författare lämnat outplånligt intryck på mig, bland annat för hans fantastiska skildring av det sovjetiska imperiet i all dess grymhet. Boken Imperiet är en historisk exposé, en resa i då och nu genom Sovjet. En mästerlig bok som verkligen fick mig fast i det russofila.

Det sista jag läste av honom var På resa med Herodotos, också en typ av dubbel exponering i ett då och ett nu. Den tog mig inte lika hårt, men bitvis är miljöskildringarna alldeles bedövande.

En gång för länge sedan hade jag förmånen att sitta på en presskonferens med Ryszard Kapuscinski på bokmässan i Göteborg. Jag hade frågor på tungan men valde att hålla tyst, eftersom jag var så nervös.

Han dog alldeles för tidigt.

Inget hot mot Sverige, enligt Eriksson

Det finns inget hot mot Sverige, menar Peter Eriksson, miljöpartiets språkrör. Han vill att man lägger ned försvarsdepartementet till förmån för att ta tag i miljöhotet, enligt svd.se på onsdagseftermiddagen.

Ja, visst är miljön mycket viktig.

Men JEEEESUS, är karln både blind och döv?

De allra flesta säkerhetspolitiska experter är numera mycket oroade över det inrikespolitiska läget i Ryssland. Sedan 2000 då Vladimir Putin kom till makten har de allra flesta förändringar i det ryska samhället gått i helt fel riktning.

Vi talar om att regionerna helt underställts presidentmakten, och en duma som är helt bakbunden. Det civila samhället som förkvävs genom kontroller av både religiösa samfund och NGO:s, en genom det statliga Gazprom fullkomligt annekterad mediemarknad, en militär som skriker efter upprättelse efter många år av materiellt och moraliskt förfall, en rasism som frodas öppet och oförblommerat överallt i samhället.

Och så vidare, och så vidare. Indicierna på att Ryssland lider av ett verkligt Weimarsyndrom är oräknerliga.

Jag önskar att man slapp vara en sådan olyckskorp. Men finns det något jag med säkerhet tagit med mig från alla de resor som jag gjort i Ryssland mellan åren 1995-2004, så är det att rädslan breder ut sig och ryssarna nu ägnar sig åt att rätta in sig i leden.

Man känner nämligen, att hårdare tider är på väg. De som opponerar sig, som de ryska liberalerna med Javlinskij i spetsen, blir oupphörligen mordhotade och lever med ständigt dödshot över sig. Vi vet vad som hände Anna Politkovskaja.

Till yttermera visso har vi ett terrorhot som ligger över hela västvärlden.
Och så tycker Peter Eriksson att Sverige numera inte befinner sig i en hotbild... Det är fullkomligt obegripligt. Lever vi i samma värld?

Två frågor till Fjelkner!

Lärarförbundets ordförande Metta Fjelkner har fått det här med ordningsbetyg alldeles om bakfoten. I Svenska Dagbladet tycker hon att det fostrar ögontjänare.

Jag har bara ett par funderingar kring detta:
1. Hur tycker hon att nuvarande system fungerar? Inte alls, möjligen?
2. Är det skolan som i så fall fostrar till ögontjänare, eller kan hemmet ha en påverkan - åtminstone lite - på hur barnen uppfattar ett ordninsbetyg?

Hon tar upp de dolda problemen (mobbing etc.) i skolan och hur de ska bemötas. Inte genom ordningsbetyg, tycker hon.

Självfallet måste man se ordningsbetyg som en av många metoder. Men jag föreslår att lärarförbundet, vilket överlag emottagit den borgerliga regeringens skolreformer i positiva ordalag, då istället föreslår ett annat system som de tror kan fungera.

Idag gör det ju inte det.

Wild'n'fresh bättre än kollektivavtalet

Ha, ha, det är inte utan att man ler för sig själv när man hör redovisningen av den rapport som Centrum för rättvisa har låtit göra angående arbetsförhållandena på salladsbaren Wild'n'fresh i Göteborg.

På nio av tio punkter har de anställda där lika bra eller bättre förhållanden än om de vore anslutna till kollektivavtalet. Och enligt uppgifter är även den tionde punkten nu åtgärdad.

Det här blir mer och mer patetiskt och är en strid som facket bara kan förlora. Skriv på mot blockaden genom att klicka på länken härintill!

Wallenberg i talarstolen

Det har, enligt erfarna besökare, varit en mycket god försvarskonferens här i Sälen. Hög och jämn nivå på föredragen, diskussionerna samt intressanta föreläsare.

Ett av de högsta högdjuren var givetvis Marcus Wallenberg, som pratade om betydelsen av försvarsindustrin ur svenskt ekonomiskt perspektiv. Det var intressant, men, förvånande nog, lite stelt. När jag påpekade detta för en kollega, menade han, att Marcus Wallenberg inte precis gör vågen för att tala offentligt.

Rent mänskligt måste det onekligen medföra en hel del svårigheter i den positionen. Men som vi sett i den omtalade, och utomordentliga dokumentären, förpliktigar det att vara en Wallenberg. Det finns saker som måste göras och som därför görs. En knepig avvägning mellan familjens arv och det personliga.

Liv och död på Folk och försvar

Det susar mycket i luften på en sådan här konferens. Ett av de teman som återkommer är riskerna som följer med vissa internationella uppdrag.

Inte minst aktuellt blir det med den nya Nordic Battle Group, vilken består av ca 2500 män och kvinnor från 5 länder; Sveige, Norge, Finland, Estland och Irland. Denna ”stridsgrupp” som försvarsministern kallade den, ska snabbt kunna sättas in i oroshärdar. Den ska börja arbeta nästa år.

Hur kan försvarsmakten på ett förståeligt vis kommunicera att det är nödvändigt att svenska trupper utsätts för risker, skadas eller kanske till och med dör, i främmande land? Sverige har inte befunnit sig i krig på 200 år.

Jag är övertygad om att den debatten inte kommer bryta ut, förrän ett större antal svenskar avlidit och kommer hem i liksäckar. Och då är det försent att förebygga ett ramaskri.

Försvarsmakten sitter härmed på moment 22 som är knepigt att ta sig ur. När jag frågade ÖB på presskonferensen i söndags kring detta, menade han att han var förvånad över att debatten inte uppstod redan i höstas när ett par man omkom i Afghanistan.

Man kan invända att dessa dödsfall förmodligen har uppfattats som en isolerad händelse av allmänheten.

Vad händer när antalet blir tio eller femton?

Helt apropå...

…krishantering så är det inte utan ironi när pressrummet under konferensen Folk och Försvar, plötsligt upptäcker att uppkopplingen mot Internet har fallerat.

Vad är det som händer? Internetansvarige rusar iväg för att sparka igång servern. Det dröjer ganska länge innan han kommer tillbaka. Då får pressen veta att det är hos Telia felet ligger och att hela Dalarna ligger utan uppkoppling och telefoner. Och alla Telias tekniker befinner sig i södra Sverige för att avhjälpa den stormdrabbade befolkningen där.

Stora delar av Sveriges duktigaste män och kvinnor inom civilförsvar, krisberedskap och vanligt försvar befinner sig med andra ord på ett hotell i Sälen, avskuret från omvärlden.

Dra slutsatser om utvecklingen i omvärlden!

Nu när den värsta snöyran har lagt sig runt Högfjällshotellet kan man konstatera att det är riktigt mycket vitt här i Sälen. Eftersom jag inte sett en flinga snö på hela vintern är det en välkommen omväxling. Är glad att jag fick med mig min dunjacka.

Söndagen inleddes mycket intressant med försvarsministern Odenberg och ÖB Håkan Syrén i talarstolen. Jag hade önskat att Odenberg hade varit klarare kring de konkreta problem som Sverige står inför. Han nämnde inte värnplikten med ett ord, vilken i praktiken är avskaffad. Inte heller nämnde han något om de skillnader som fortfarande finns för kvinnor och män i rekryteringsprocessen. Det gjorde däremot ÖB. För det bör han ha en guldstjärna i protokollet.

Omvärlden ter sig allt mer hotfull. Inte minst, beklagligt nog, utvecklingen i Ryssland, som verkar befinna sig i en fallande spiral nedåt.
Som Bo Pellnäs mycket riktigt påpekade i sin artikel i SvD i söndags, måste omvärlden analyseras med en framförhållning på 30 år. Under 90-talet såg den analysen otvivelaktigt annorlunda ut i förhållande till dagens läge. Nu gäller det att dra slutsatserna av det.

Wedin i lördagsintervjun

När jag åker SJ:s ersättningsbuss genom det stormdrabbade Småland, på väg till Folk och Försvar, hör jag Wanja Lundby-Wedin uttala sig om a-kassan och skattenivåerna på ett vis som får mig (och jag är säkert inte ensam) att hicka till. Hon menar, att det kommer bli svårt för sossarna att gå till val på höjda skatter och att återställa a-kassan.

Det är nog det riktiga startskottet för sossarnas interna debatt. Det måste vara smärtsamt att upptäcka att den ideologi som man hållit för helig faktiskt skapar problem, den också. Samtidigt säger Wedin mellan raderna, att det är borgerligheten som får göra det smutsgöra och de reformer som faktiskt behövs, och har behövts en längre tid.

Så kunde man också glädjas åt en kraftig uppgång för moderaterna i (var det?) Demoskops undersökning. 31 procent. Varför just nu?

Vem håller egentligen på att bli avsatt?

Marita Ulvskog är snabbt ute på fredagseftermiddagen och kommenterar att det inte blir någon brottsundersökning mot utrikesminister Carl Bildt. Hon tycker att det trots allt finns en massa frågetecken kvar runt ärendet. Socialdemokraterna kommer därför fortsätta att framhärda.

Samtidigt vet vi, att Marita Ulvskogs egen ställning inom (s) är ifrågasatt. Så vad är det hon egentligen kämpar för? Att avsätta Carl Bildt eller förhindra att hon själv blir det?

Läkare trots barnporrbrott

Läser i dagens DN om läkaren i Stockholm som får fortsätta sin yrkesutövning trots att han dömts för innehav av barnpornografi för sju år sedan. Och inte för en enstaka bild, utan för att ha bytt bilder och ingått i en så kallad pedofilring. Han har med andra ord varit mer än slumpartat aktiv.

Regeringsrätten anser att han genom sin yrkesutövning sedan dess visat sig lämplig som läkare.

I mina öron låter det fullkomligt vansinnigt. Hur skulle jag som patient reagera om jag fick veta att min läkare var dömd för ett liknande brott, helt stick i stäv med både läkareden och läkaryrket? Hur skulle du reagera? Tillit är knappast ordet som först dyker upp i huvudet.

HRF tar saken personligt

HRF, Hotell och Restaurangfacket, har sedan konflikten med Wild'n'Fresh i Göteborg drog i gång, drivit sin kampanj hårt via sitt webbutskick som dimper ned med jämna mellanrum i min brevlåda. Den senaste vinklingen, av många, mot Wild'n'Fresh är att restaurangens ägare far med osanning om sina anställdas villkor.

Det är uppenbart att de stenrika LO-facken tar denna strid högst personligt, och också är ute efter att skada salladsbarens ägare personligen. När sakargument tryter går man på den enskilda personen. Verkligen modigt!

Odenberg i blåsten

I helgen drar ett av Sveriges årligen återkommande event igång: Konferensen Folk och Försvar, som traditionellt hålls i Sälen. Första gången jag var där hade jag ingen aning om att klädkoden var ”informell”, så medan riksdagsmän drog omkring i jeans och kängor och tjocka tröjor med muddar, kom jag i kritstrecksrandiga byxor. I år tänker jag inte göra det misstaget. Det blir Doctor Martins för hela slanten. Fast jag får nog putsa upp dem lite.

Vår nye försvarsminister Mikael Odenberg är en av talarna på Folk och försvar. I dagens Dagens Nyheter får han skäll för att vara alltför inriktad på kontroll och övervakning.

Det är viktigt att moderaterna inte hamnar i samma fälla som folkpartiet har gjort, och gör, med jämna mellanrum. Något parti måste hålla den liberala fanan högt. Så nej, vi ska inte ha ett samhälle där den e-post du skickar till mig från denna hemsida kan filtreras någonstans.

Däremot ska vi ha en effektiv underrättelsetjänst som gör sitt jobb och bevakar de element som bör bevakas. Där lämnar Säpo en del övrigt att önska.

Under mattan

Gruffet mellan Vladimir Putin och Vitrysslands diktator Aleksander Lukasjenka har nödtorftigt, om än tillfälligtvis, kunnat sopas under mattan.

Det är det inte utan att man med viss lättnad konstaterar att de avskyr varandra. Lukasjenka har varit alltid varit monomant flitig i sin strävan att bilda ny union med Ryssland. Men redan Jeltsin hade svårt för honom, insåg väl vilken typ av ledare han var. Och Vladimir Putin tycker uppenbarligen att han mest är en irriterande fluga i soppan.

Unionen har det inte blivit mycket av, hittills. Med ett konstitutionellt enat Ryssland-Vitryssland skulle Lukasjenka ha tronen inom räckhåll. Ett synnerligen skrämmande perspektiv.